1778 blev Härnösand residensstad i Västernorrlands län. Länsresidenset hade då under 16 års tid legat i Sundsvall, och flytten därifrån kunde realiseras först efter en del protester. I Härnösand valdes tomten invid Nattviken vid Stora torgets västra ände ut som plats för den nya byggnaden.
Residenset i Härnösand är ett av de tidigaste exemplen på nyklassicistisk arkitektur i Sverige, projekterat och byggt efter Gustav III:s resa till Frankrike och Italien. Kungen hade under sin resa mött de nya arkitekturströmningarna på kontinenten, som sökte sina förebilder i bevarade antika byggnadsverk. Direkt efter hemkomsten ville Gustav III se den nya arkitekturen förverkligad i Sverige. Resan kom att få utomordentligt stor betydelse för utvecklingen av arkitektur, skulptur och inredningskonst i det sena 1700-talets Sverige.
Residenset började byggas 1785 och var inflyttningsklart sommaren 1790. Arkitekt var Olof Tempelman. En liknande byggnad i storlek och form hade aldrig tidigare skådats i Härnösand. Huset uppfördes i 2 1/2 våningar med huvudfasad mot torget och sjöfasad mot en planterad terrass.
De nyklassicistiska dragen tar sig uttryck på flera sätt. Kolossalpilastrarna som spänner över byggnadens två våningar lurar ögat att se en envåningsbyggnad, precis som det grekiska templet. Mezzaninvåningen ovanför pilastrarna och under taket ersätter det grekiska templets markerade takbjälklag.
Källa: Statens fastighetsverk
Residenset i Härnösand är ett statligt byggnadsminne sedan 1935.